Politiker i oss

Det är väl ändå så att när vi väl ställs mot väggen så är det en liten politiker i oss alla. Först defensiva och förnekande för att sedan ta på oss allt ansvar men ändå ha någon ursäkt som pekar på att det kunde lika väl vara du. Vi måste bara hämta oss lite och vara beredda att svälja vår stolthet.

Fast det är väl därifrån vårt politikerhat kommer, de ska visserligen visa sig mänskliga så att vi kan identifiera oss, men nån jävla måtta måste det vara. Våra ledare ska ju trots allt vara übermench som visar oss vägen, så att vi vet att vi lämnat över vårt egna ansvar och gett vår röst till någon som kan bättre än oss själva. Fast så är det inte, de sitter inte där de sitter för att de är så bra utan för att de är drillade i att tugga så mycket skit (läs: sitt partiprogram och dess medföljande argument) att du till sist inte kan argumentera emot eller du glömt vad det rörde sig om från början. Man ska ju aldrig glömma bort att bara för att du inte kan bevisa att någon annan har fel så har de inte rätt. Jag ska försöka lägga upp länk om det där någon gång... har fått nåt om en kille som byggde järnvägar i sydamerika för evigheter sedan.

Så därför sitter vi med våra politiska block, båda fast i sina fack och vi så vana vid att det är så att vi blir helt till oss om de kommer ut ur sina lådor. Båda har glömt att medmänsklighet tillhör mänskligheten och inte vänster, och ... hmm, ja jag är blå och inte så kreativ att jag kommer på något bra arugment på andra hållet, men det dyker väl upp någon kommentar om det.

Nä nu ska det jobbas lite till ...